Historielärarnas prov

ansvarig utgivare:lars.andersson@eslov.se            

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

        

 

 

Proven 2000-2009

 

Provkonstruktionsgruppen för historielärarna prov har efter en del diskussioner kommit fram till följande struktur för ett gemensamt prov i historia A. De olika delarna har mätt olika förmågor. Provet förändras år efter år, men har haft följande struktur.

 

en tidslinje och eller kryssfrågor

Historielärarnas prov brukar inleda med en lättare uppgift och trevlig ”starter”. Ett antal gånger har vi inlett med bilder där eleverna skall placera viktiga händelser i kronologisk ordning. Vi har även haft 30 kryssfrågor där 20 skall besvaras.

”tre av femton”

Dessa frågor är till viss mån inspirerade av de finska studentskrivningarna. Flera frågor är hämtade i Finland men omformulerade. Här skall eleven välja 3 frågor av 15. Att eleven kan välja frågor beror på att undervisningen har inriktat sig på olika stoff runt om i Sverige med olika läroböcker. En del frågor är inriktade mot vissa förmågor som till exempel historiebruk, andra är mer åt faktahållet och historiska orsaksförklaringar med dess tolkningar. Flera frågor utgår från nutida samhällsproblem. Denna frågedel brukar vara populär av både lärare och elev. Över 80 % procent av eleverna var positiva till denna del år 2005. Siffrorna var nästan lika höga 2004.

Källkritik

Denna del har påverkat lektionerna för de skolor som har deltagit i Skåneprovet och Historielärarnas prov. I det outtalade lärarkanon undervisas det inte mycket källkritik på A-kursen utan på B-kursen, men styrdokumenten och betygskriterierna är i detta fall tydligt. Utvärderingar från de första åren har mynnat ut i form där eleverna får fem kortare texter där de ska utifrån texterna dra slutsatser.

Obligatorisk fråga eller essäfråga

I denna del har vi experimenterat med olika frågeformer. Målet har varit att mäta bland annat ”kontinuitet/förändring” .  Vissa år har de varit materialförankrade som att kunna tolka tabeller, tidningsartiklar, lärobokstexter och diagram.  Andra år har frågan mer inriktad på frågor som att bedöma individens roll i historien.

 

Proven mellan 2000-2003

Provens konstruktion mellan dessa år var att eleverna valde fem frågor av tjugo.

 

Provet 2004

Del A - en tidslinje

Del B - två obligatoriska frågor

I del B hade vi två obligatoriska frågor där den första var materialförankrad (att kunna tolka tabeller och diagram). Den andra frågan var en fråga där eleven skulle bedöma individens roll i historien.

Del C – en artikel

Eleverna hade i förväg fått en artikel och fick under provtiden besvara frågor som rörde den.

Del D – ”tre av femton”

Dessa frågorna hämtades från de finska studentskrivningarna. Konstruktionen var ungefär som den modellen vi använde oss av på Bergagymnasiet. Här skulle 3 frågor av 15 besvaras.

Del E - källkritik

Provets sista del bestod av källkritik. En del var medeltida källor och för att språkliga svårigheter inte skulle missgynna elever vid provskrivning, delade vi också ut dessa i förväg.

 

Provet 2005

Del A - Två tidslinjer där eleven valde en.

 

Del B - Texter om första världskrigets utbrott!

Del C – "tre frågor av femton"

Del D – Källkritiks del om Raoul Wallenberg.

Provet 2006

Del A På kryss i världshistorien

 

Del B Obligatorisk del - Obemärkt?

 

Del C "tre frågor av femton"

 

Del D Frågor till källor

”Sköt demonstranterna på militären i Ådalen den 14 maj 1931?”

 

Detta året utsågs även en Skånsk mästare i historia. En namnkunnig jury bestående av Klas Göran Karlsson, Hans Albin Larsson och Mats Greif kom fram till att Victoria Hyddmark på Polhemskolan förtjänade titeln skånsk mästare i historia. Victoria belönades med 2500 kronor av Skånekretsen och hon fick även, jämte fyra andra elever, årsprenumeration av tidskriften ”Populär historia”.

 

 

Provet 2007

Del A Tidslinje med bilder

 

Del B Obligatorisk del

Energi och framtid

 

Del C "tre frågor av femton"

 

Del D Frågor till källor

”Möllevången i Malmö på Mårtensafton 1926…”

 

Vid ett provkonstruktionsmöte beslöts att provet i fortsättningen inte längre skulle kallas ”skåneprovet” utan istället döpas om till ”historielärarnas prov”.

 

 

Provet 2008

Del A Kryssfrågor

 

Del B "tre frågor av femton"

 

Del C Frågor till källor

”Varför blev det inte krig mellan Sverige och Norge 1905?”

 

 

Provet 2009

Del A - Kryssfrågor

 

Del B - "tre frågor av femton"

 

Del C - Frågor till källor

"Möllevången i Malmö på Mårtensafton 1926…"

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Obemärkt 2006

 

En provocerande autentisk tidningsannons från 1940-talet användes 2006, innehållande ensamstående kvinnors önskan om att få föda på annan ort - så kallade ”obemärkta” kvinnor.

 

Eleverna fick därefter tre frågor om kvinnors situation då och nu och de samhällsförändringar som påverkat denna.

 

 

 

 

 

lars.andersson@eslov.se